En privat sfär...

Upplagd av Daniel Andersson 24.4.10

Expressen noterar att inga partiledare vill kommentera en bruten förlovning. Mona Sahlin hänvisar helt riktigt att det är en fråga om deras privata sfär. Detta är en rågång som den allt mer journalistiskt vacklande kvällspressen uppenbarligen inte kan se skillnad på. Dag ut och dag in har Aftonbladet och Expressen producerat den ena mer taffliga artikeln efter den andra om parets förehavanden Smygfoton, som i vissa fall varit så suddiga att det hade kunnat vara Elvis på bilderna, har publicerats och förstoppade så kallade hovreportrar har än taffligare klätt ord på deras privatliv. Min gissning är att det inte gjorde saken lättare för dem att reda ut vad som var vad. Om man går till den länkade artikel ser man nedan under rubriken "läs också" 25 (!!!) andra artiklar som publicerats de senaste tre dagarna.

Uppdaterat: SvD visar att trots att det uns av allmänintresse som möjligen kan ha legat i bevakningen av de förlovade och att de bett om att få vara i fred så jagar dessa smvetslösa jakaler dem ännu.

Den mediala uppfattningen om vad som är väsentlig och viktig information för allmänheten måste jag säga är minst sagt skev. Det är också något som bör väcka frågan om vad medias roll i vårt samhälle egentligen är. Hur många gånger ställer sig inte den mediala masspsykosen till doms över individuella tragedier och, rätt ofta, jagar oskyldiga människor in i väggen. Exemplet med just Expressen som helt felaktigt jagade Mikael Persbrandt och rapporterade honom som intagen på klinik för några år sedan blev dessutom en fråga som fick prövas i domstol gentemot tryckfrihets grundlagen. Godtyckligheten inom kvällsjounalistiken kan nästan inte vara större.


Media utgör verkligen den tredje makten i vårt samhälle, det är en enastående makt och när den granskar politiken och de förslag vi politiker lägger fram och som kan bli lag då fungerar det som bäst. När man behandlar fakta och speglar konsekvenserna av den verkställande och beslutande maktens göranden är den tredje granskande makten som bäst. Men när den urartar och istället granskar en politikers personlighet istället för politikerns politik, när den jagar och förföljer skådespelare och familjemedlemmar till skådespelare och makthavare då går den för långt. Då missbrukar man den tredje maktens ställning då tränger man in i enskilda människors privata sfär och det är inte okej. Det kanske är dags för en översyn av tryckfrihetsförordningen så att den mediala friheten balanserar bort den moderna masspsykosen och istället fokuserar på journalistikens granskande och upplysande uppgifter.
Bilden ovan får gestalta den vansinniga mediala jakten efter oväsentligheter. Bilden föreställer pressens fotografer den 17 november 1992 någon dag efter att Bill Clinton valts till USA:s president. Deras katt Socks vandrade som vanligt omkring utanför Guvernörens bostad i Littel Rock Arkansas när medias fokus helt plötsligt hamnade på katten, utan rimlig anledning och utan något som helst granskande journalistiskt värde. Bilden är hämtad HÄR.

0 kommentarer

Om mig

26 årig liberal från Göteborg. Jobbar natt på hotell. Fil. Kand i Freds och Konfliktstudier från Umeå Universitet.