Läser med viss glädje i dagens SvD att upp till en miljon väljare är beredda att korsa blockgränserna i frågan om vilket parti de röstar på i höst. Detta innebär att den del av befolkningen som kommer att avgöra det här valet blir de som trognast kommer att lyssna på förslag och argument innan de bestämmer sig. Allt detta bådar gott inför höstens valrörelse. I artikeln konstaterar de stora elefanterna att valspurten kommer att bli avgörande. Jag håller inte med dem helt i detta. Visserligen är valspurten viktig i det avseendet att man verkligen kan avgöra vitaliteten i partiledarnas prestationer men jag tror inte att det är då den här miljonen människor bestämmer sig. Jag tror att de bestämmer sig idiosynkt under resans gång, omvärldsfaktorer och den frekvens med vilken de faktiskt möter pålästa politiker kommer att vara avgörande. Det enskilda mötet som man gör när som helst eller varje dag med människor man inte känner är det som kommer att avgöra det här valet. Det här valet kommer att avgöras ansikte mot ansikte där man stöter och blöter sina förslag gentemot väljarens verksamhet. Det om något bådar gott för folkpartiet!