Jag hade förväntat mig en massa rabalder och top folkpartister som blev dömda för inblandning i dataintrången. Nu blev det en gammal luffare, en ssuare och en journalist som dömdes. Inte ens den andre lufaren som sagt att han gått in vid ett tillfälle dömdes för intrånget. Jag blev förvånad men är samtidigt lättad över att det gick som det gick. Det var ett fall där ord stod mot ord och segrande blev rättsäkerhetsprincipen. Det fanns inga andra bevis mot Jakobsson och Westerberg än utalandena från den nu dömde luffaren. I objektivitetens namn och med rättssäkerhets prinsipen i första rummet kunde de då inte dömmas för något brott. Faktum är att de enda som dömdes var de som hade erkännt det hela, frågan är om de hade dömts om de nekat till brotten?

På dagens DN debatt skriver en av advokaterna om hur S gjorde en falsk anmälan och använde rättssytemet i politiska syften.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=644087

Där till ställs frågan om offentlighetsprincipens död i rellation till rättegången. Viktiga saker att fundera över

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=644214