Vargstammen i Sverige omfattar runt 300 djur. Runt är ett ord man får säga i och med att vargen i sig struntar totalt i nationsgränser och promerar ibland in i Norge, vilket i sig är lite självmordsartat. Av någon mystisk anledning så har riksdag och regering via naturvårdsverket gett tillstånd att utöva skyddsjakt på 27 vargar nu i år. alltså är det kanske 10% av stammen som skjuts av, av 12 000 jägare. Svensk rovdjurspolitik har länge haft ett väldigt bra perspektiv på specifika arter som en del av större pluralistiska ekosystem där varje art och växt är intrikat relaterat till varandra. När en art försvinner är det ett tecken på att förutsättningarna för artens livsmiljö så totalt försvunnit det är ett tecken på ett ekosystems död. Utrotningen av Yangtze delfinen i Gula floden för några år sedan var inte minst ett tecken på detta. Finns det fler delfiner på andra ställen, ja. Men den specifika sötvattensdelfinen är för alltid borta och med den förutsättningarna för dess existens.

Den svenska vargstammen är inte artmässigt så unik men beståndet i Sverige har på grund av allt för omständlig skyddsjakt utarmat genpolen och alla tecken på inavel i gruppen gjorde att man omformade politiken för att stärka stammen. Helt enkelt måste stammen öka i storlek. Viss förstärkning av genpolerna har skett genom att närbesläktade finska och ryska vargar vandrat in i Sverige och stärkt dem.

I kontrast till detta har en bunt farmare blivit förvånade över att vargen inte äter frolic som deras knähundar utan faktiskt varit rovdjur och jagat andra djur, oftast får. Monster propaganda har skett där man målat ut varenda varg som potentiellt farlig för människan, trotts att det inte finns några registrerade fall där varg attackerat människa med undantag för något fall av rabiessmittad varg. Denna panik är helt ologisk och oförnuftig. Den baserar sig i princip på "En varg har setts promenera 20 mil utanför Haparanda, vad händer om den besöker IKEA?". Projeceringen är vansinnig, Rovdjur jagar och dödar inte för nöjes skull, de gör det för mat. Människan är trotts allt det enda djur som anser att dödandet av andra arter, som de dessutom inte kan äta, är ett nöje; en sport. En varg skulle aldrig tralla in på IKEA av hunger eller för att den jagar, gör den det är det snarare ett tecken på förvirring. Men detta verkar inte vargjaktsanhängare vilja erkänna, det är bisarrt Om deras logik hade varit nykter så hade de fått samma sorts panik 2003 under de dagar man eftersökte Anna Lindhs mördare i Stockholm. Där var det ett uppenbart bevis på att ett rovdjur attackerade andra människor, men man gjorde inte detta av den enkla anledningen att det var orimligt att anta mordet på en utrikesminister var en projecering av någon vansinnig rovjakt på andra människor.

Jag står fast vid den gamla politiken som aktivt förspråkade insatser för att öka den ekologiska mångfalden, bland annat genom inplantering av varg med starka gen sammansättningar. Jag tror att den svenska vargstammen måste få vara oändligt mycket större än den är idag. Årets skyddsjakt är inget annat än ett uttryck för enfald och bristande förnuft.