Friedrich den store av Preussen var, innan han blev "den store", god vän med upplysningsfilosofen Voltaire. Efter det att Montesquieu publicerat sin artikel om rättigheter i Diderots encyklopedia så skrev han om dessa tre rättigheter, Religionsfrihet, Pressfrihet och mötesfrihet, i entusiastiska brev till sin preusssiske vän. Friedrich svarade med att det dom värderade i Preussen var tre plikter. Plikten att gå i skola, betala skatt och att uppgå i armén.

Det dessa två vänner gav sken av, är en balansering som om vart annat i historien balanserats mot varandra. Ibland med stark lutning åt ena eller andra hållet och ibland i god balans mellan rättigheter och skylldigheter.

Just nu sitter en mängd stressade riksdagsledamöter i Stockholm och funderar på vad de skall rösta på tisdag den 17:e gällande FRA förslaget. En del av de som deklarerat att de kommer att rösta för har pekat på att man i en och samma lag försökt balansera Rätten till integritet med plikten att skapa system till landets försvar. Just nu sitter ett gäng riksdagsledamöter och överväger balansen mellan två betongblock som är placerade på deras axlar. Det börjar blåsa en viss motvind och det gör det inte lättare.

Det är synd att vi inte har en rättighetslagstiftning som är så omfattande så att den i sig skulle kunna utgöra motpol i sådana här balansövningar ...