Jag är sjuk som en hund, min hals och mitt huvud är inte mina såtaste vänner i rellationen till min kropp just nu. Skall jag ligga raklång och försöka sova får jag kväljningar. Min absoluta brist på kuddar gjorde det därför nödvändigt att jag i natt fick packa en ryggsäck ochanvända för och vid uppbullningen så att jag inte skulle kväva mig i sömnen.

Jag borde plugga, har läst en kvart på en hel dag och jag förebrår mig för mina svagheter. Nästa onsdag är det så dags för en salstentamen kring forskningsmetodik.... jag undrar om det ens går att klara en sådan, allt verkar så rellativt. Föreläsaren konstaterade gång efter annan att hon inte hade bra exempel. Hur skall man då veta?

Mitt förra momentet väntar jag också på resultatet från, men det börjar dra ut på tiden mer och mer... snart gått en vecka sedan jag gjorde sista inlämningen.

Folk verkar ha fått fnatt kring TV-avgiften. En lag som är lika vettig som licens för microvågsungnar. Själv har jag ingen TV av den anledninge att jag inte vill betala en avgift för innehavet. Det skulle dessutom utgöra ytterlihgare ett sänke på min bräckliga studentekonomi. För visst är det en parradox när man tvingas gå från att hushålla med pengarna till att hushålla med utgifterna.

Kåren, denna extrem patetiska organisation, har ytterligare ett år glömt att sända ut min kåravgift och har mage att skylla på mig för deras tillkortakommanden. Jag kommer dock inte ha råd att betala den tills påonsdag så jag kanske inte får skriva tentamen. Har ju fortfarande mitt studentkort och det gäller ju till den siste så jag får se om det går vägen.

Det är utterligare en utgift jag inte vill ha, men som storebror lagt som ett ok på mina axlar. Och sedan går pengarana bara till att betala lönen för ytterligare en Sossebroiler som genom sitt förakt för andra bara utgör ett hinder för individer som faktiskt känner någonting inför andra.