Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag en fjäril som försöker överleva i mitt rum, vilket troligen har samma odds som att en isbjörn skulle överleva i Gobi öknen. Hur som helst fick jag via några googlingar reda på att fjärilar när sig på nektar. Ingenstans fanns det dock information om vad för sorts blommor, som jag han köpa i affär, som avger nektar. Innan jag gick ut för drygt fyra timmar sedan hade fjärillen slagit sig till ro på en gammal strumpa efter att ha gett upp försöken med att få nåt matnyttigt ur senaste numret av Buffé som ligger och skräpar på golvet. Nere på staden vandrade jag lite förvirrat in i blomsteraffären Bukett nere på rådhusesplanaden i Umeå. Jag kikade på skyltar för att se om jag fick nån vägledning gällande nektarna. En mindre grupp äldre damer som kamperade bland perennerna tittade misstänkt på mig och det förstår jag. Redan efter två minuter hade min maxtid i en blomaffär passerat och jag såg nog en smula bortkommen ut. Jag brukar oftast om jag skall köpa nån blomma gå in ta nått snyggt betala och gå ut.


Jag kom plötsligt ihåg att när jag gick in hade det stått en kvinna och ordnat om ljungträden utanför butiken så jag gick ut och frågade lite lätt osäkert vilken krukväxt som hade nektar för att jag försöker rädda livet på en övervintrande nässelfjäril. Kvinnan stirrade på mig i några sekunder som om hon funderade över huruvida de sagt något på radion om förrymda mental patienter. Jag fick förklara att jag själv kände mig lite olustig över frågan och att jag förstod att det måste vara en av de underligare hon mottagit Jag fick ett skevt leende och svaret att det var i vart fall på gränsen men ändå en rätt trevlig fråga.


Kvinnan sa att jag borde tala med en kollega till henne och snart hade jag ytterligare en person som stirrade på mig som om jag rymt från mentalsjukhuset. Kvinnan konstaterade snart att jag behövde nån utomhusväxt som avgav pollen och efter en rask promenad hade jag fått en orange färgad Chrysantemum i famnen. Kvinnan ledde mig snabbt till kassan och öppnade en ny som om hon ville bli av med mig snabbt men på det hela taget blev jag behandlad vänligt.


Väl hemkommen såg jag att fjärillen fortfarande satt på min strumpa men nu med hopslagna vingar. Jag klädde av plasten från blomman och ställde den på ett fat i fönstret. Lyfte upp strumpan med fjärillen på och placerade den i blomman vilket ni kan se på bilden.



När jag började skriva bloggen kröp fjärillen sakta över från min strumpa till blomman och satt där i nån minut sedan gjorde den ett försök till att flyga och föll snart ned på golvet igen. Den vandrar lite på golvet och jag försöket placera blomman så att den kan kliva upp på den men av någon anledning verkar den inte vilja det än utan byter riktning rätt som det är. Så läget just nu är att jag under mitt element har en krukväxt liggandes och 20 cm därifrån vilar en fjäril som inte varit i närheten av en växt på minst fyra veckor.


Fortsättning följer....


Jag måste ge den cred, fjärilen som försöker överleva i mitt rum. Särskilt som det här är Norrland och inte precis mycket uv ljus som den kan ta näring ifrån. Inga växter har jag heller. Jag måste säga att det är lite plågsamt att se hur förtvivlat den nu mer går efter mitt golv istället för att flyga. Måste kanske köpa en växt med mycket nektar så har den måhända en rimlig chans att överleva... undrar om en nässelfjäril är kräsen eller bör det duga med en hibiskus?

FN: s generalsekreterare Ban Ki Moon skriver idag på GP- Debatt om det överhängande behovet av ett nytt klimatavtal. I texten målar han engagerat upp en bild från Tchad där 20 000 000 människor är beroende av en sjö med ränilar och floder som har minskat till en tiondel av sin forna storlek för 30 år sedan. Jag håller med Moon och att ta tag i klimat problemen som stater och på en individuell nivå är troligen ett av de mest trängande problemen för politiken så väl som för den enskilde individen. Läs Moon:

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=370941

Så har man tillbringat fyra dagar i Bryssel. Det var lite som att åka tillbaka till sommaren och det var härligt särskilt med tanke på att det var 2 grader i Umeå när jag åkte *brr*. Mötet i Europaparlamentet gick okej och nu har det skapats ett studentnätverk under LYMEC med en förkortning som leder en till att tänka på Amerikanska nyhetsbolag. ELSN - European Liberal Students Network finns nu och det återstår bara att se om det håller för extremiteterna inom liberalismen och mellan olika organisationer var uppenbar.

Men trippen till Bryssel var skön, man träffade andra sköna liberaler plus att jag hittade ett underbart ställe där man kunde koppla av i en skinfåtölj och dricka te... en guldgruva att återkomma till i Bryssel minst sagt.

Idag öppnar riksmötet det andra året av gott borgeligt regerande i Sverige. Visst misstag har gjorts men mycket gott har också hänt. På DN ges det betyg på ministrar av läsare och av ledar redaktionen. Roligt nog trotts kontraröstning av oppositionella så har Jan Björklund högst frekvens bland de regeringsledamöter som är kvar. Absolut högst hade Mikael Odenberg vilket han är förtjänt av. Men som Janne sa i sitt linjetal så måste regeringen bli bättre på att förklara de reformer de gör för medborgarna. Idag håller kungen och statsministern sina tal under pompa och ståt och vi får se vad som kommer i regeringsförklaringen.... Fortsättning följer.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=693197

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=693812

Nu är fyra härliga dagar av politik och samtal med goa' och härliga liberaler i hundratal. Två år till nästa landsmöte vilket kanske är tur i och med att jag även denna gång, precis som efter landsmötet i Göteborg 2007 har en hemsk förkylning som riskerar leda till lunginflammation.

Jag tror på Jan Björklund,han kommer att klara sig bra, han är tydlig, social och energisk. framför allt är han socialliberal. Soundbites och lösryckta citat kan ge en annan bild, det måste medges men den stora bilden med allt satt i sammanhang och med han resonemang så ser man att Jan Björklund är socialliberal och konstigt hade varit annat av en person som började i rörelsen under den tid då Sverige hade den socialliberale Ola Ullsten från Teg som statsminister.

Jag bytte några ord med Ullsten på mötet och han sa att det mesta går att försvara, till och med buggningen men att man kommit in från fel håll i just den frågan. Istället för att genom resonemang om den personliga integriteten så gick man in i frågan från ett statsperspektiv och det är alltid vanskligt när man vill kalla sig Liberal.

Några minuter senare höll Jan sitt linjetal och han var självkritisk i många fall och nämnde just det som Ullsten verkade sakna,den personliga integritetens krock med Offentlighets principen från 1800-talet och tekniken från idag. Jag är blödig av mig och det var inte utan att tårarna föll när Jan talade om Arvid i särskolan eller när hans mor en polarnatt 1944 tog sig över till Sverige med sin lillasyster i ryggsäcken.

DN's ledare spekulerar i Björklunds hållbarhet kontra förväntningarna i kombination med hårda och hastiga uttalanden idag. Det må vara men nu har Jan ett bra team och kommer att låta styrelsen arbeta mer. Sverker Thorén en Liberal miljökämpe av världsklass kom tvåa efter Birgitta Ohlsson i antal röster till styrelsen och har en väldigt stark plattform att arbeta från. Sedan har han ett presidium med en av de mest underskattade kommunalapolitikerna i Sverige. Helene Odenjung har allt som krävs för att bli enormt stor i Sverige. Gudrun Schyman kallade Helene och Cissi för örhängen, en slags smycken för att berättiga Jan Björklund som partiledare, men uppenbarligen har hon aldrig hört eller sett dessa två debattera eller agitera för sina linjer. De är knappast örhängen åt Jan Björklund de utger istället hopp och utveckling åt svensk liberalism.

Andra beslut som togs är att vi nu är för fritt inträde till statliga museum vilket är enormt bra, museum liksom annan kultur upplyfter och upplyser människan själ och medvetande, därför borde det vara gratis. Sedan är de dryga 50 miljonerna en struntsumma i statsfinasiella sammanhang. Dessutom så om ultrakapitalistiska länder som USA kan ha fritt inträde på sina federala museerutan att någon rynkar på näsan så borde rimligen Sverige kunna göra samma sak.

Avslutar med ett lösryckt citat från Jans linjetal. "1900-talet tillhörde i stor utsträckning socialismen men 2000-talet tillhör liberalismen!"

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=690526

Innan har jag inte sett på Mikael Odenberg som annat än en moderat som gått kräftgång åt vänster lika principlöst som Reinfeldt och Borg. Men igår växte denne man i mina öpgon till en titan av principer. Han gjorde det man nästan filmiskt drömmer om att fler politiker skulle göra. Sätta sina principer först gå in i spelet och om man inte gillar utslaget så går man som ett reultat av dessa principer. Han sa att han ville kunna se sig själv i spegeln och därför gick han. Ett sådant kurrage gör honom oförkortat till en riktigt stor människa och en stor politiker i en tid där vi inte har för många storheter.

Jag rekomenderar varmt Göteborgs-Postens ledare "Vem försvarar Sverige"

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=122&a=367174

DN idag publicerar en slags profilerande artikel och intervju med den kommande partiledaren för sveriges liberala parti; Folkpartiet Liberalerna och den kommande Utbildningsministern. Jan Björklund avbildas i sin barndoms Skene i ett rätt varmt porträtt som till skillnad från mycket man fått läsa om honom gör honom rättvisa. Han har en kommunikativ tydlighet och förmåga som många ledande politiker idag saknar.

Jag gillar honom även om jag hade sett ett fortsatt ledarskap från Lars Leijonborg så är Björklund en bra och god efterträdare på partiledarposten. I presidiet flankeras han där till av några av samtidens bästa liberala politiker, bägge Göteborgare: Helene Odenjung och Cecilia Malmström. Bägge vågar tala och driva egen linje om det behövs och jag är övertygad det blir en oöverträffad ledartrio i toppen.

Jag skall i veckan ner till Landsmötet och hurra och applådera det nya ledarskapet samt overa den enastående insats som Lars Leijonborg gjort. Om inte annat så var det tack vare han som jag kom med i ett parti alls. De gånger jag sett honom i sommar har han varit a´vslappnad och social på ett sätt jag aldrig trodde gick. Visserligen blir han generad av applåderna han får ta emot och på fredag hoppas jag han är beredd på mycket långdragna applåder då han skall få ta emot partiets jubel.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=688129

Utan känsla för idealism eller känning för det större europeiska projektet väljer Moderaternas ungdomsförbund att mitt i en högkonjunktur säga Nej till EMU. EMU är en del avfördjupningen av den Europeiska Unionen och vill man vara en del av det så ingår en valuta union. Visst Europa är inte ett optimalt valuta område men det är inte sverige heller, konjunkturen är helt annorlunda i Norrland mot vad den är i Götaland. Konjunkturen är till och med annorlunda mellan södra och norra Gnesta. Uppfattningen om att valutor bara skall finnas i optimala valuta områden är helt felaktig och extremt huvudlös. Att säga att det gått bättre för Sverige än Europa mitt i en högkonjunktur är i sig ingen överdrift men samtidigt är valutan inte så drivande som Muf nu gör gällande. Inom unionen så är det konjunkturskillnader mellan andra länder och inom andra länder lika så. Det man rimmligen kan säga är i sådana fall att den gemensamma ränta i vissa fall verkat dämpande men i andra fall så har den samtidigt tryckt upp konjunkturen. Detta är en del av unionen och det är en del av harmoniseringen mellan länderna.

Vi kommer att drabbas genom att inte vara med i EMU den dag då lågkonjunkturen slår till och räntan stiger kraftigt. På samma sätt som USA har problem med bolånekrisen så kommer vi att få problem när vi har så kopiöst många och stora privatlån som gått direkt till konsumtion. Med en nästan konstant större utlåning än inlåning plus alla SMSlånetjänster och andra former av privatlån, så befarar jag en stor ekonomisk nedgång när konjunkturen vänder.

Bara den utstående skulden från privatpersoner till staten genom uppskjuten reavinstbeskattning uppgår till 220 miljarder. Detta i sammanhanget med att det inte finns en allomfattande kredit och lånesamordning plus att det inte finns några kredit regleringssystem så kommer vi inom en nära framtid vara i stort behov av att vara en del av en större ekonomisk och monetär union.


http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=687639

I många fall tycker jag att filmer om James Bond är rätt avkopplande att se på, och särskillt de sista i sviten som gjordes av Pierce Brosnan krävde nästan ingen eftertanke. Faktum är att dessa nog inte representerade särskillt mycket alls av den värld som Ian Fleming skapade i sin böcker.

Den senaste filmen, som gått tillbaka till literaturen, tyckte jag dock riktigt bra om. Casino Royal var allt det jag hade velat att Bond skulle varit under större delan av 90 talet. I brist på bättre ord så hade den djup. I torsdags var jag tvungen att köpa ett exemplar av Expressen, som jag kunde ge bort till min granne, för att köpa den andra bondfilmen som gjordes. "From Russia with love" eller "Agent 007 ser rött" är som de första filmerna var, basserad på en roman av Ian Flemming och i Dagens DN kunde man läsa att dessa böcker nu är en del av ett konstverkt som skall ställas ut på Göteborgs Bokmässa.

Det verkar vara en balanserad konstnär som säger något om litteraturen lika mycket som han producerar ett verk med känning i samtiden. Sådant gillar jag och med tur kanske detta bllir lika stort verk som Warhols soppburkar.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2374&a=687159

Om mig

26 årig liberal från Göteborg. Jobbar natt på hotell. Fil. Kand i Freds och Konfliktstudier från Umeå Universitet.